Le Scaphandre et le papillon

Eller som den heter på svenska Fjärlien i Glaskupan.
Underbar film med massa tårar, kollar på den nu och var tvungen att ta en paus för att maskaran hade tagit sig in i ögonen.
En film som ger mycket tankar, speciellt om man jobbar i vården och har vårdtagare som lider av afasi (talsvårigheter). Hur man bemöter dem, för även om de inte kan tala så förstår dom ofta allt som händer runt omkring och vad folk säger.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ylva V Laurin

Ingen big deal

RSS 2.0