Har varit i skolan idag, gjort prov och haft betygssamtal.
Nu har man då.. inga skoldagar kvar. Det är klart, färdgt, finito.
Tur att jag har lite kvar att göra i psykiatrin, måste komplettera lite för att få mitt VG.
Nä det känns sjukt skumt, att 1,5 år kan gå så fort? Jag är väldigt snart fädig undersköterska med psykiatri inriktning. Jag kan inte fatta det.. Vad ska man göra nu liksom?
Jag ska ju jobba i sommar men sen?! Flytta kanske? Skulle vara väldigt skönt, komma bort från den här stan. Men jag får se, jag har som sagt hela sommaren på mig. Hela sommaren som alltid går så sjukt fort.

Åångest iaf, dels för att lämna skolan med underbara lärare och vänner och dels för att ta tag i livet igen med jobbansökningar och skit.

Nu har jag suttit en stund med psykiatriarbeten iaf, det går ju knapt framåt.
En inlämning om de bortglömda barnen eller Maskrosbarnen. Det finns för mycket alternativ att skriva om, så mycket jag känner inför detta så det är svårt att få ner allt på papper som jag vill få ner.
Men jag lägger ner för idag nu iaf, kommer ingen vart ändå.

Känner helt plötsligt en tomhet, en besvikelse.. Varför? Jag vet inte..